THE BEGINNING.

Hur känns det hur känns det hur känns det HUR KÄNNS DET?!
Men hur tror ni det känns??
Åka alldeles ensam till ett land där jag knappt kan språket, träffa massa nya människor, bara äta baguette och klara mig helt jävla själv?
Hur tror ni det känns?



Svar: HELT JÄVLA UNDERBART.

Rödtjut och solnedgång.

Det är ju ett sjukt skönt jobb jag har alltså. Jag menar, inte fy skam att sitta och käka pistagenötter, chokladpraliner och taleggio-ost med anna, och dessutom få betalt för det.
Annat som höjer serotoninhalten i mig, och ger skrattmusklerna träningsvärk är:
amanda & ellen!
De två, grillad kyckling, rödtjut och choklad, samtidigt som man klipper solnedgången på staglaberget med glittrande vatten framför sig - det kan man fan kalla perfektion.
Efter vin på deluxe, en god natts sömn och frukost under parasollet var det dock dags för ett tårdrypande farväl av vår älskade amanda, som nu prövar lyckan i paris.
Fuck studenten, här snackar vi sorgliga avsked.
En gråtande Ellen skjutsade ner mig till stationen, och jag tog bussen hem.
Fan, det här är verkligen både den lyckligaste och sorgligaste tiden i våra liv.

Sensommar.

Coldplay, tända ljus och kalla fötter. Det går mot höst, och det känns helt okej.
Som vanligt börjar man vid den här tiden längta lite efter att få tända ljus, ta på sig lite tjockare tröjor, fina halsdukar och sitta inne och mysa. Speciellt när jag vet att jag kommer spendera hösten i Frankrike. VId rivieran dessutom. Där är det varmt till november. Helt jätteokej.
Trots höstlängtan suger vi ut så mycket vi bara kan av sommaren, och sitter på emilias uteplats och dricker kaffe. Det är bra människor jag har runt omkring mig alltså. Imorgonbitti är jag bjuden på frukost hos Josie. Och efter jobbet beger jag mig faktiskt till Växjö igen, för att ha en sista kväll med min Amanda, innan hon flyttar till Paris. Vi gör något bra av det sorgliga och jag ser det framför mig; jag, Ellen, Amanda, en box rödvin och pasta med pesto. Fy fasen vad jag gillar att ha såna planer framför mig.

du kommer aldrig kunna hålla mig tillbaks

fina sommartider man lever i.
i onsdags åkte jag och josefine till växjö för att ha kräftskiva på växjös finaste balkong, tillsammans med fler fina vänner.
vi sjöng snapsvisor femstämmigt, (vi har ju trots allt varit esteter, sådana ränder går inte ur), åt mat och skrattade. spenderade en timme dansandes på loft, tills vi insåg att vi bara kastade pärlor åt svin, och stack tillbaka hem till erik där vi fortsatte där vi slutat.
igår åkte jag och emilia till malmö där vi spenderade dagen med att shoppa upp skatteåterbäringen, dricka kaffe och strosa runt. åt laxmacka vid kanalen, drack gott vitt vin på lilla torg och såg veronica maggio (som förövrigt var helt otroligt bra). dansade till timbuktu, och avslutade kvällen hos william, gapskrattandes och något trötta.
nu är det sömndags, och imorgon ska jag med syrran till växjö för att förbereda henne på skolstart, och för att luncha med lindberg. mindre än en månad kvar tills jag åker. galet.

nous avons juré de ne jamais devenir cynique!

Satt för en stund sen uppkrupen i sängen med datorn, kaffekoppen och franskaböckerna. Dock inte med mjukiskläder inkluderade. Låg i en festlig byxdress och 10cm klackar.
Någon är lite festsugen.
Det är kittlande spännande att jag åker om en månad. Framförallt är det fantastiskt skönt.
Dock blir ju allt vad man gör det till, och det kan verkligen denna sommaren bevisa. Spenderar man morgonen med Emilia, Josie och Ebba vid frukostbordet som är fullt av nybakta frallor, pannkakor, sirap och yoggi, som jag gjorde imorse kan det faktiskt kännas okej att vara i Älmhult.
I lördags ställde vi till med lite kalas efter att spenderat dagen i Åhus. Jag, Em och Sophia hade den bästa kräftskiva man kan tänka sig med massa kräftor, mycket vin, vitlöksbröd och paj. Vi var väl medvetna om att Karloskar-dagarna ägde rum 6 mil ifrån oss, men kände att vi inte behövde se samma folk som vi gjort i tre år, utan satt hellre på google earth, kollade gator i Montpellier och London, istället för att supa bort hjärnceller med hjälp av tequila på oleo..

En sommarkväll var det grillning på Svanstigen, och fina människor samlades på min altan. Fin mix av människor, och vi spelade kubb, drack rosé med fanta och tävlade vem som kunde gunga högst.
Måndagen därefter kändes som en bra dag att spendera i Köpenhamn, och så blev fallet. Fem tjejer tryckte ihop sig i mycket liten röd bil, och gasade iväg till grannlandet. Vi gjorde typiska svenskar-i-kph-saker, som att vandra runt på ströget, käka körsbär och wienerbröd i nyhavn och helt enkelt andas danmark. Låg ner i gräset på en kulle, drack öl och käkade chips. Jag kallar det livsnjutning. Vi fann vårt övernattningsställe (det låter bättre än hostel), och svidade om när dagen blev kväll. Åt mat och drack mer öl. Besökte irländska pubar, och träffade intressanta människor. Pratade oavbrutet med någon som sett mycket, gjort mycket, ville mycket och kunde mycket. Som sa; bara res, det är det bästa som finns.
Blev bjudna på ännu mer öl, sjöng karaoke, drack mer öl. Upptäckte att klockan blivit halv fem och alla var på olika håll. Jag sa hejdå till kvällens sällskap och vandrade själv på ströget i gryningen. Mötte upp Amanda, som varit på eget äventyr, mitt på gatan och lyckan var total. Vi traskade hemåt med ömma fötter, blev invinkade till ett stängt Café norden där vi satt en halvtimme och pratade, drack kaffe och rökte. Klockan var halv sex, och personalen skulle precis börja jobba. Fick nästan nypa mig själv i armen i den stunden.
Tisdagen ägnade vi, innan hemfärd, åt att vandra i park, dricka cappuccino & äta croissant, kolla runt i Christiania, och åter igen - andas danmark.

En söndag dödade Älmhult mig långsamt, så jag spontan-tog tåget till Malmö, för att käka mat med William på hans balkong, kvällsbada i havet och det är så mycket lättare att andas där. Vaknade tidigt, satt på balkongen och drack kaffe och såg Malmö vakna till liv medans William sov vidare. Bra start på veckan.
Annars har det vart en del fina middagar, turer till havet, kvalitétstid med Emilia, matlagning, blåbär i skogen och kvällsdopp i sjön.
Nu är jag på jobbet, och ska gå och beställa en caesarsallad till kvällsmat.
Sommarn har utan tvekan vart den bästa någonsin.

RSS 2.0