saturday

igår blev en konstig dag. eller dagen var bra, massa emilia men när det började närma sig kvällen o vad man skulle göra då fick jag ett konstigt erbjudande. mja, men hallå? jag hade inget annat o göra, okey? så jag skulle alltså bege mig till osby, till ex för o kolla film. JA, KOLLA FILM, VARA KOMPISAR, det är väl inte så jävla svårt o förstå? "men ni kan ju inte låta bli varandra" JOHO, kan vi visste, o det skulle jag bevisa. cyklade till stationen men ju mer jag närmade mig, desto mer ont i magen fick jag. fan, vad gör jag? vad ska jag göra där? det här är ju fjantigt. en bästis sitter hemma o vill att jag kommer dit. var är jag mest uppskattad? VAR ÄR JAG MEST UPPSKATTAD? hos någon som har svikit mig miljontals gånger o som jag aldrig förstår hur människan tänker eller vad han är ute efter, eller hos tjejen som alltidalltid är där, o aldrig har svikit mig och som alltid uppskattar mig (oftast iaf). jag ville bara vända.
kommer fram till stationen o tåget går inte! herregud, säg vad ni vill men TECKEN! vände tillbaka o cyklade till emilia. där blev det bingolotto o familjemys, o jag kunde sitta o känna mig bekväm. jag kunde känna att fan, här räcker jag till o behövs jag. jag behövde inte svika min stolthet.

puss!

autumn-break

ah, jag blir nog aldrig en riktig bloggare. kan inte riktigt få in det här med o sitta o skriva en massa om mig själv hela tiden. jag skriver dagbok, det gör jag. men det blir på ett annat sätt, det är ju till för mig själv o endast mig själv. här är det meningen att jag ska öppna mig för en del av världen. o då kan jag ju faktiskt inte skriva allt jag tänker? eller? kan man egentligen klanka ner på vad någon annan skriver i sin egen blogg? nja, jag lägger ner.

höstlovet har rusat förbi samtidigt som katedral känns som jättelängesen o det känns som om jag har vart ledig i en hel evighet. o verkligen en evighet sen förra helgen då det var granada, shit. jenny&emilia i lönsboda o fan va kul det var. sen köpenhamn&malmö med älskade amanda, helt klart det mest lyckade. satan, va jag trivs där nere. - jag ska helt klart vara på sydligare breddgrader än vad jag är nu.
och amanda är sällskapet att ha med sig! you know you are one of the brightest stars

allt är bara bra. det går mot jul, o det känns jävligt mysigt. jag ska tillbringa min födelsedag i malmö o jag ska dit fler gånger innan jul för att verkligen få in julkänslan. det är där jag är helt helt hemma liksom. det här, älmhult, växjö, är endast en hållplats, i väntan på det riktiga livet.

jag&emilia hade idag mysdag med litervis av te o satt senare o kollade sophias resedagbok, ser där hur hon lever livet i frankrike o här hänger vi. baaah. men snart! det är inte länge kvar! o sålänge, så räcker det här. verkligen :)

ÄT MAT / jenny

RSS 2.0