jenny

igår blev en konstig dag. eller dagen var bra, massa emilia men när det började närma sig kvällen o vad man skulle göra då fick jag ett konstigt erbjudande. mja, men hallå? jag hade inget annat o göra, okey? så jag skulle alltså bege mig till osby, till ex för o kolla film. JA, KOLLA FILM, VARA KOMPISAR, det är väl inte så jävla svårt o förstå? "men ni kan ju inte låta bli varandra" JOHO, kan vi visste, o det skulle jag bevisa. cyklade till stationen men ju mer jag närmade mig, desto mer ont i magen fick jag. fan, vad gör jag? vad ska jag göra där? det här är ju fjantigt. en bästis sitter hemma o vill att jag kommer dit. var är jag mest uppskattad? VAR ÄR JAG MEST UPPSKATTAD? hos någon som har svikit mig miljontals gånger o som jag aldrig förstår hur människan tänker eller vad han är ute efter, eller hos tjejen som alltidalltid är där, o aldrig har svikit mig och som alltid uppskattar mig (oftast iaf). jag ville bara vända.
kommer fram till stationen o tåget går inte! herregud, säg vad ni vill men TECKEN! vände tillbaka o cyklade till emilia. där blev det bingolotto o familjemys, o jag kunde sitta o känna mig bekväm. jag kunde känna att fan, här räcker jag till o behövs jag. jag behövde inte svika min stolthet.

puss!