jenny

jag vet inte om det egentligen kanske är skrämmande
för jag vill ge så mycket till dig
hade jag vunnit en miljon, hade jag velat åka någonstans och dela den med dig
när jag får råd att köpa clinique-produkter vill jag köpa till dig också
och acne t-shirts och filippa k brallor
och jag vill se din lyckliga min när jag köpt en ny noanoa-pyjamas till dig
bilden jag har framför mig nu, är när vi satt på kastrup
halvtimmen innan jag skulle genom säkerhetskontrollen
vi var dödströtta båda två
du hade suttit uppe hela natten på kastrup för min skull
och jag kände mig rikare än om jag haft hela clinique-kollektionen
jag satt och halvsov mot din axel, vi såg stressade människor springa åt olika incheckningar
och jag ville aldrig skiljas från dig
jag vill göra så mycket saker med dig
och enda tanken i mitt huvud var;
varför ska vi ha 200 mil mellan varandra igen???
att sedan kramas hejdå blev liksom för mycket
vi vände tvärt och gick åt olika håll istället
jag började vända mig tillbaka för att se dig gå
men det blev för mycket och jag skyndade på stegen bort istället
när jag sen läser ditt brev
där du skriver att jag gör rätt i att åka, känns allt ändå bättre
när du säger det såklart

för vi är dom som kan dansa när det kränger för hårt
& vi svor att aldrig bli cyniker
- we need new words for 'i love you' emilia